På resande fot: Vålkojan

Idag stannar vi till vid Vålkojans resturang och café som ligger mitt emellan Vemhån och Vemdalen. Vålkojan har vi passerat på vägen till fjällsemestrar hur många gånger som helst och tänkt att jaha, där ligger en våffelstuga. Men nu har vi läst på och vet bättre - detta ska vara ett av Jämtlands bästa matställen.


Lokalen har en viss våffelstuge-atmosfär (det har varit våffelstuga en gång i tiden) med pärlspont och uppstoppade djur, men är fantastiskt mysig och fräsch. Utsikten över Vemån är betagande, och Mums & Prylars flugfiskare får något längtansfullt i blicken.

Idag är det söndag och till dagens lunch serveras fläskkarré. Vi beställer dock in litet annat från a la carten: Lammkorv med sallad på fetaost och oliver, och vitlöksbröd, renrostbiff med coleslaw och lingonketchup och gubbröra med röding. Vi köper till sallad och hembakt bröd, och till måltidsdryck kolsyrat vatten från egen källa.

För att vara lunchmat är detta helt suveränt. Fantastiskt gott och vällagat, och fräscht. Salladen och de gröna tillbehören är himmelska, vattnet som tappas upp i varsin rejäl flaska är friskt och gott. Man satsar på närproducerat, mycket kommer från trakten och allt är lagat på plats. Vi sneglar på den där fläskkarrén som man får in vid bordet bredvid och den ser också god ut. Men vi har också sett på bakverken, och måste spara oss till dem.

Vi tar in hemgjord jordgubbsglass, rabarber- och krusbärspaj och blåbärspaj till efterrätt. Allt är mycket gott - en av oss påstår till och med att jordgubbsglassen är den godaste glass han ätit - men rabarber- och krusbärspajen med hemgjord vaniljsås tar priset. Så fantastiskt god, smakar både krusbär och rabarber och är len och fyllig. Vi lyckas klämma i oss ett äppelknyte också, men sen är det stopp - helt omöjligt att få ner en smula till.

Vålkojan ligger kanske inte vid allfartsvägarna och man kan nästan missa den när man dundrar förbi på väg till Vemdalen. Men det här stället är värt en omväg. Vi ger nästan vårt högsta betyg. Lite minus i kanten för att det krånglar med beställningarna (glassen och en ostsmörgås glöms bort) och för att man kanske inte tog ut svängarna fullt så mycket som vi tycker att man skulle kunna gjort med de Jämtländska råvarorna.

Men vi misstänker att det är på kvällen Vålkojans kök riktigt blommar ut. Fasiken också - vi måste åka vidare.