Ok. Det är kanske inte i närheten av Noma det här, det fattar vi också. Men sammanfattningsvis är det ärlig mat. Förrättens toast Skagen bedöms vara litet väl alldaglig och frågan om färska räkor och hemgjord mayo hänger i luften. Sillröran på gotlandslimpa från Raute stenugnsbageri är kanske nästan för söt, och sillen hade kunnat få vila i lagen några dagar till, men fungerar med pomeransen i brödet. Jodå.
Till huvudrätt väljer vi vad som servitrisen menar är Bakfickans storsäljare - Stekt strömming med kajpsmör och potatismos samt fisksoppa med aioli.
Strömmingen är het, nystekt och frasig. Lagom salt, kajpsmöret (vi förstår att det är frågan om någon slags ramslök) är underbart till.
Fisksoppan är god men litet slätstruken, inte så fyllig och kryddig men går absolut ned.
Vi dricker öl från ett lokalt bryggeri till och det är mycket bra, likaså knäckebrödet.
Till dessert får vi rekommendationen jordgubbar med glass på filmjölk och mynta. Till saken hör att vi sitter ute och vid det här laget fryser ända in i märgen trots att Backfickan försett oss med filtar. Glass? Men visst. Och det visar sig vara mycket intressant glass det där - jättegod! Ostbrickan är också fin med lokalproducerade ostar.
Det är ärlig mat det här, tycker vår Nomaveteran. Rakt på sak, husmanskost. Det är inte illa.
Trevlig servitris och fantastisk miljö med kyrkoruinen som fond gör det till en kväll att minnas, liksom för Mums och prylars del då det intressanta bordssällskapet som generöst delar med sig av sina Noma-minnen. Nå, vi tackar för en god middag och en trevlig kväll!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar